Hur bor vi?

Vi får många frågor om hur vi bor här i Eichenried och nu har jag äntligen fått fingrarna på avtryckar knappen! Det här är alltså vårt lilla krypin. Det gula huset på landet. Med en gräsmatta som mer har foder-för-djur gräs än snyggt golfgräs (som grannen har..) och ett nyplanterat äppelträd och en blåbärsbuske som börjar få fina höstfärger redan. Vi är ju verkligen nybörjare på det här och det är mycket "learning-by-doing".. Men lite har vi fått att växa vilket jag är hemskt nöjd med!
Vi har en lugn o skön helg. I går, fredag kväll, så var vi med våra kompisar Andrew o Lynette till Erdings "herbs-volksfest" vilket är som en oktoberfest i mindre format. Tivoli och enormt öltält och massor med fulla tyskar varav minst hälften går i lederhosen och Heidi klänningar... Jag får ju hålla mig till min nya beroendedryck, Spezi, vilket är en läskblandning med hälften cola, hälften Fanta. Vi var till doktorn igen i torsdags. Alles godt, alles normale! Krabaten har vänt sig med huvet ner nu och det visste jag nog innan ultraljudet redan eftersom jag får de kraftigaste sparkarna upp under högra revbenen. Och visst var det så, fick en kul bild på ena benet som sparkade vilt helt ut i full längd. Mår bara fint, enda är väl en släng av foglossning och allmänt öm i höfterna men det är ju som det ska vara. "Every pregnant woman have pain!" svarade min doktor när jag nämnde det...

Här kommer oxå några bilder från ett lyckat potatisupptag. Det tycks bli bra bönder (bauer) av oss oxå!

Tjingeling från oss!

Ny dag nya funderingar

Jaha da var det onsdag, veckan gar snabbt aven om jag tycker alla dessa dagar pa jobbet kanns som evigheter. 8 timmar = en evighet, som tur ar tar denna evighet slut efter just 8 timmar men dock anda sa kanns det lite for lange att vara pa jobbet. Som sagt var sa ar det onsdag idag, idag blir det att handla mat. Ann-Liz namnde over telefon att hon hittat ett recept pa en lax pasta som vi ska prova, ser verkligen fram emot det. Efter det sa blir det att kolla en film skulle jag tro efter att jag gjort en ny insats med borrmaskinen. Igar fick jag upp en lack hylla som jag gjort om till en hatthylla och en spegel i hallen, idag sa blir det nog lite fler tavlor som aker upp och eventuellt en hylla eller tva i gastrummet dar vi har varan garderob ocksa. Vad hande mer igar, jo det regnade ungefar hela tiden och min kara fru som gar med magen i vadret eller ar det magen som gar med min fru, svart att avgora detta men i alla fall sa verkar det som om varan lilla krabat som bor dar inne for ett ovanligt aktivt liv jamnfort med varat liv... den verkar tavla i 1000 m fjarils simm och samtidigt boxas och trana hoga hopp samtidigt... denna aktivitet verkar dock inte vara sa popular hos Ann-Liz for ena stunden sa maste hon kissa akut men kommer ut fran toan sagandes nepp inget kom, eller sa kommer det en san dar romantisk raaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaap fran underjorden eller sa ar det magsyran som kommer upp och da kommer ropet var ar rennie (halsbranne medlet). Det ojjas en hel del och det kanns lite jobbigt att vara en bi-sittare och inte kunna gora annat an klappa Ann-Liz pa huvudet eller massera axlar eller ryggslut. Massera in kram pa magen eller gora ngt sant men det verkar ju inte hjalpa mot alla dessa krampor. Vet inte riktigt vad man ska gora, hade varit skont om man kunnat underlatta allt lite i alla fall. Men man far vall forsoka hjalpa mer senare... HUr kanns det idag da annars da, jo allt ar bara bra... Kanner mig stoltare och sakrare i vad som ska handa, mentalt sa ar jag nog sa redo som jag kan bli... tror inte man kan blir redo for en sadan handelse som vi har framfor oss... men man gor sa gott man kan, funderar pa vad man kan fixa nar och hur, vad behover fixas och sa vidare... snacka om att man kanner sig snurrig man vill gora allt men vet inte riktigt vad man ska borja med... Ser fram emot nasta manads slut nar vi ska innhandla barnsang och de ovriga moblerna till rummet... Man har ju redan borjat snegla pa barnklader och sa, kanske ska man borja bunkra upp med blojjor och sedan funderar man pa vad ar det for bra saker man behover... bilbarnstol, sovkorg, tacken, innedel for sangen san dar som man knyter fast i spjalsangen, strumpor, sovpase, mossor, varm overall, nappar, mjukisdjur, vantar, skor, mobiler (som hanger ovanfor sangen), handdukar, sopkorg for blojjorna san dar som sluter tatt, ja det ar en hel del kan man ju konstatera...

Funderingarna fortsatter att snurra i mitt huvud, jag vet att det jag just skrivit kanske inte verkar vettigt eller att det kanske ar forklarat pa ett konstigt satt men jag ska forsoka forklara sakaer och ting senare nar mina funderingar och tankar landat lite mer.... Vad jag vet ar att jag skla bli Pappa till nagon som ar tok aktiv i min frus mage...

Ha en bra dag,
Erik

16 Augusti Regn och rad, rad och ron

Jaha da sitter man pa jobbet igen...
Helgen flog forbi jag hann da inte kanna att jag var ledig en extra dag men vad gor det egentligen, alltid och nu menar jag alltid nar jag ar ledig sa regnar det eller ar i alla fall gra mulet. Verkar som om man blir bestraffad for nagot men vet inte vad.... Annars gar det bara bra har i Munchen... Var aupair som Ann-Liz namner honom (Jim) har avslutat sin tid har nere i Munchen och Ann-Liz mamma lamnade oss igar sa nu ar vi helt ensamma och maste klara utav alla vara hushalls sysslor sjalva ingen Jim som kor ut soptunnan pa onsdagar... Aven om det ar en splittrad kansla over hur det ar med folk pa besok sa ar det ocksa skont att fa vara for sig sjalv... Nu blir det att borra upp lite tavlor och hyllor dar hemma, helt enkelt gora det vad man inte vill gora nar man har folk besokandes... Kanske borja stada undan lite mer fran blivande barnkammaren... Jag gick in i barnkammaren igar och tittade runt och funderade, ja om 3 manader sa bor det nagon har... det bor en person som jag har varit med att skapa i denna barnkammare, den kommer sa smaningom ropa Pappa till mig. Helt otroligt att nagon ska kalla mig det... Det kanns verkligen att man blir mer och mer vuxen for varje dag, man tittar pa Ann-Liz mage och tanker sanrt kommer den dar lilla krabaten som sprattlar dar inne att komma ut och forandra mitt liv till nagot som jag inte kan forsta har och nu... Men en sak vet jag i alla fall och det ar att jag langtar till det hur mycket som helst... Jag innbillar mig ocksa att folk kommer se mig som lite annorlunda ocksa det hoppas jag ocksa i och for sig... Jag vill bli sedd som en vuxen man som har barn, fru och hus. Inte en pojke eller grabb som gor si och sa... Jag kanner mig mer vxen for varje dag som gar och sa vill jag att folk ska bemota mig ocksa och det ar sakert nagot som kanske kommer nu med att jag just blir Pappa. Man ar inte ett barn om man far ett eget barn...Jag har forandrats men bara for att jag har forandrats betyder det inte att jag inte gillar samma saker som forr, men det kan betyda att jag vardesatter andra saker mer nu an vad jag gjort forr... Livet forandrar oss manniskor i och med vad vi ser och vad vi gor, det ar inte konstigt att jag ser saker pa annat satt an vad jag gjorde for 15 ar sen... Sa sma saker som vad jag gillar att ata och vad jag inte gillar att ata har andrats med aren, nufor tiden sa alskar jag brocolli (skum stavning kanske) skulle kunna tanka mig att ata mammas pannkaka ocksa... Livet forandras och sa lange man lever sa forandras man med det... Hade man inte forandrats sa hade man suttit och jollrat fortfarande men det gor ju ingen (i alla fall ingen jag kanner). Livet ar spannande och man maste titta pa det med oppna ogon och forsoka hitta sin plats i det...

Min syster ska ivag pa en resa till Turkiet och det ar jatte spannande for henne att aka dit och fa se nagot nytt (hon har inte rest sa mycket utanfor Sveriges granser). Vad jag kan rekommendera henne i hennes resa ar att se pa saker utan att jamnfora det med hemma, i alla fall inte under resan for det kommer ge sa mycket mer. Undvik att satta sa mycket varderingar i det hon ser just da. Prova pa saker at maten dom ater njut av att inte vara hemma, titta pa folket hur dom lever, vad gor dom som vi inte gor, verkar dom vara glada... Framfor allt ha det kul. En resa blir bara sa kul som man sjalv gor den!!!

Naval vad har hant mer da, flesta har semester har sa det ar ganska lugnt pa jobbet sa det ar skont... Regnet faller som spon i backen, Jag har atit thai mat som smakade si sa dar, Kaffe maskinen ar trasig pa jobbet sa ingen kaffe har inte, vilket gor att man far lite ont i huvet av att sitta framfor datorn utan den dar kaffe koppen att slurpa fran. Jag lyssnar pa senaste Audislave i lurarna vilket ger mig en ganska skon kansla och avkoppling i alla fall aven om kaffet saknas... Det ar dock bara lite drygt en timme kvar innan jag packar ihop och drar min kosa hemmat.

Hoppas alla mar bra...
Aven om jag klagar pa saker sa mar jag egentligen tok bra... det ar bra att kunna fa klaga ocksa, man ska inte sitta och halla saker inom sig for dom blir bara storre och okontrolerbara efter en tid...

Tjoflojt!!!
Fran en mer vuxen Erik

9 augusti och första solstrålarna på en dryg vecka....

Sol, sol men kanske inte så mycket värme.. en lite missnöjd mamma muttrar att det här är ju som i Kiruna, var är sommaren.... Det har varit fullt upp de senaste två veckorna. Vi har som vanligt haft Jim här under veckorna, Jim är Eriks irländske jobbakompis som varit stationerad här i Munchen under veckorna sen i maj. Jag använder honom som aupair efter arbetstid, han är riktigt bra pa att fixa disken och så... Och förra onsdagen var väldigt hektisk. Först kom mamma med flyget och sen åkte jag och Erik på U2 konsert på Olympiastadion. Hur coolt som helst! Det var en super mäktig känsla att vara en i publikhavet när alla sjunger med till de gamla godingarna. Bebis verkade också digga, det rumlade runt en hel del i magen..

Lördag-söndag var vi ute på utflykt. Vi åkte ner till Lindau vid Bodensjön och det var jättevackert. Synd bara på vädret som hade kunnat vara bättre men det gick an ända. Vi sov över på ett litet gasthaus och for sedan alpenstrasse ner till Garmisch-Partenkirche innan vi drog tillbaks hem. Trevligt att komma ut en sväng, det är ju så fantastiska vyer uppe i bergen!

Igår tror jag att jag kände en rumpa sticka ut i magen... Vet inte annars vad det kan ha varit. Låg på sängen och läste och så plötsligt spände det till lite extra på sidan. En knöl! Huvva, vad läskigt! Jag klappade lite på den och då försvann det. Jag antar att bebisen fick sin första lilla dask pa rumpan då, he he.... (Erik blir tokilsk när jag säger så...hihi)

Idag har jag vittjat grönsakslandet och jag måste säga att jag ska vara lite mer försiktig med att odla Zucchini nästa år.. Vilka monster! Vi drunknar just nu i zucchini, och de blir bara storre o större! I förra veckan drog jag fram en 2 kg och 48 cm lång sak som jag trodde var lite rekord, men idag såg jag något värre.... Törs inte ens röra i den.. enorm är ordet.. Plus att jag drog fram ytterligare en 8-9 stycken av icke oansenlig storlek... Dom börjar bli skrämmande nu... Att ett litet frö kan göra så mycket..
Men tomaterna frodas och börjar bli röda och fina nu. Smakar riktigt bra också. Det är verkligen tillfredsställande att se det man sått växa till sig och ge frukt (OK, jag tar tillbaks det nar det gäller zucchinis...) Får se nu om vi får upp någon potatis till hösten. Jag för en ojämn kamp mot kartoffelkäfern, läbbiga skalbaggar som ater upp bladen på pottisen. Så gott som varje dag tar jag på mig hölstret och sprejbombar dom rackarna med såpavatten. Känner mig som John Wayne när jag star där och pepprar... Grannarna tittar... men vaddå, de ska inte klaga, Zucchiniöverskottet går ju oavkortat till deras middagsbord!

Mer rapporter kommer (och bilder bara vi får fingrarna ur och pa avtryckarknappen...)

Ha det jättebra alla ni där ute! Kram Ann-Liz